Les marchés aux puces

1-5 Marché aux puces i Saint-Ouen 6. Anna med sin sallad 7. Jag, Anaïs och Amèlie

I söndags var vädret fortsatt tråkigt och de flesta butiker var stängda så vi begav oss norrut mot loppmarknaderna i Saint Ouen i norra Paris, i hopp om att göra några fina fynd. Vi besökte en av de tretton marknaderna som finns i området och det tog sin lilla tid att gå igenom alla lådor, hyllor och andra skrymslen efter fynd. Faktum är att vi inte var helt ensamma, enligt uppgift besöker omkring 20 000 Paris-bor marknaderna i området varje helg. I Saint Ouen har lumpsamlarna hållit till sedan mitten av 1800-talet efter att de fördrivits från Paris. Idag är det knappast tal om lump, inte från handlarnas sida åtminstone; Anna ville köpa ett gammalt geografi-spel men avstod när hon fick veta att handlaren ville ha inte så blygsamma 250 € (!). Hon gjorde senare ett fynd i form av en figursydd kavaj från 40-talet för 40 €. Jag och Sophie nöjde oss med att köpa var sitt halsband.

Efteråt var vi helt slut och åkte till närliggande Montmartre för att äta lunch, det behövdes. Senare under kvällen åkte jag och Anna in till stan, Sophie kände sig tyvärr fortfarande för sjuk för att följa med ut. Vi gick till en bar där våra kusiner senare mötte upp oss. Vi hamnade senare på en engelsk pub där vi för 1 € var deltog i en frågesport med chans att vinna gratis dricka under kvällen. Mer eller mindre alla deltog och vi hamnade på en blygsam sista-plats och fick en varsin shot som tröstpris. Jag får väl skylla på att nästan alla frågor handlade om OS eller nåt.

Igår åkte jag och Anna in till stan för att äta middag hennes sista kväll i Paris. Vi hamnade på en supermysig restaurang nära Grands Boulevards som jag tror att fler besökare kommer att uppskatta. Därefter blev vi nostalgiska och gick till Café Oz som jag blivit tipsad om tidigare. Där träffade vi två trevliga italienare och ett gäng glada australiensare. Ett bra avslut på en trevlig helg! Nu har jag också gått och blivit sjuk och det känns som att jag sväljer taggtråd varje gång jag äter eller dricker. Jag hoppas att det finns en ände på det här för nu börjar jag bli trött på att aldrig känna mig helt hundra. Men nog om det och godnatt!